greyLighter

redDarkest

Black Friday-erbjudande

Kampanjerbjudanden

Handla

Soundbars

Läs mer

Jämför högtalare

Jämför soundbars

Jämför subwoofers

Jämför bärbara högtalare

Så här fungerar Sonos

Radio

Support

Professional

Installerade lösningar

Utvecklarportal

Byten

Works with Sonos

My Account

Profil

Beställningar

System

Uppgradera

Erbjudanden

Prenumerationer

Beta

Forum

Logga ut

Mitt konto

Cart

Vi lyckades inte verifiera den angivna postadressen. Kontrollera att din postadress är korrekt så att postmeddelanden skickas till rätt plats.

Ett meddelande har skickats till din e-postadress. Använd länken i meddelandet för att verifiera din e-postadress!

Title

Learn more about product protection by Extend

Sonos-bloggen

Start new order?

Name

When you check out, you can ship products to different locations or send them all to one place. Add temporary location names to keep products organized in your cart.

Bekräfta att du vill återaktivera din Sonos HD-prenumeration

Återaktivera din prenumeration

Sonos är ett ledande amerikanskt företag inom ljudteknik som är mest känt för att ha gått i bräschen för trådlösa ljudsystem för flera rum, vilket gör det enkelt för lyssnarna att streama musik och annat innehåll i hela hemmet. Företaget fortsätter att utveckla genom att skapa trådlösa högtalare, hemmabiosystem, hörlurar, arkitektoniska komponenter och integrerade ljudlösningar för hemmet som förändrar hur människor lyssnar och relaterar till ljud från grunden.

Trots att ljud är kärnan i allt vi gör på Sonos har det aldrig funnits något speciellt sound förknippat med vårt varumärke. Förrän idag. Samtidigt som vi lanserar Sonos Radio är vi superglada att kunna presentera vårt nya ljudvarumärke. Originalkompositionen, som nu går att höra på Sonos Radio, har skapats av Phillip Glass, legendarisk mästare inom modern klassisk musik. Här är historien bakom soundet.

 upptäckte Dmitri Siegel, VP of Gobal Brand på Sonos, att en viktig del av musikupplevelsen saknades. ”Vi insåg att Sonos faktiskt inte hade någon ljudmässig varumärkesidentitet”, sa Siegel. ”Vi är besatta av ljud – det är det enda vi tänker på hela dagarna – men trots det hade vi inget sound som betydde ’Sonos’. Varje gång vi satte ihop en önskelista med personer som kanske kunde komponera ett åt oss hamnade Philip Glass namn överst.”

Glass har under flera årtionden experimenterat med repetition och modularitet vilket gjorde honom till ett naturligt val när vi skulle bygga vidare på Sonos namn och visuella identitet, som har sina rötter i symmetri och enkelhet. Lyckligtvis visste vi att han hade Sonos hemma och att han till och med 

, tack vare hans långvariga relation med 

. Siegel tillade: ”Philip Glass är det självklara valet för Sonos på grund av den kombination av formell struktur och livsglädje, mänsklighet och teknisk skärpa som kännetecknar hans musik”.

När Glass väl hade gått med på att ta sig an projektet var Siegels instruktioner till honom enkla:

Sonos är ett påhittat ord som betyder ljud.

Nu behöver vi hitta på ett sound som betyder Sonos.

Och som en av USA:s mest inflytelserika kompositörer under det senaste århundradet levererade han. I sin beskrivning av resultatet noterade Glass följande: ”Kompositionen speglar två motsatta ändar av ett spektrum: den organiska och den elektroniska. Den organiska, som representeras av den akustiska instrumenteringen, handlar om lyssnandet som både en gemensam och en personlig handling. Den elektroniska, som kan höras i de syntetiskt framställda komponenterna, hänvisar till det faktum att Sonos-produkterna har banbrytande teknik, både vad gäller ljudåtergivning och anslutningsmöjligheter.”

För att lära sig mer om ljudprofilen hos Sonos högtalare arbetade Glass tillsammans med Giles Martin, prisbelönt kompositör, producent och Sound Experience Leader på Sonos. ”Vi ville försäkra oss om att kompositionens tonhöjd och räckvidd demonstrerar vad högtalarna är kapabla till och att den talar till en del av användarupplevelsen där ljudet verkligen står i centrum”, sa Martin.

För att väcka liv i kompositionen spelades den in med 21 musiker på DiMenna Center for Classical Music i New York. Inspelningen omfattar en stråksektion med 17 instrument, flöjt, trumpet, valthorn, piano och elektroniska syntar.

När kompositionen väl hade spelats in mixade och finjusterade Martin ljudvarumärket tillsammans med den Grammy- och Emmy-belönade ljudteknikern Sam Okell. När detta var klart hade Siegel äntligen ett sound som betyder Sonos.

Totalt skapade Glass en hel uppsättning med varumärkeskomponenter, med olika längd och syfte, som kommer att fungera som en ”ljudmässig verktygslåda” för Sonos ljudupplevelse. Martin och ljudupplevelseteamet kommer att använda sig av den här verktygslådan när de utforskar och definierar varumärkets ljudidentitet framöver.

Vi är stolta över att nu kunna presentera resultatet, som får liv i animeringen nedan. Det bästa stället att uppleva den är på ditt Sonos-system eftersom den, som Glass säger, komponerades för att ”omfatta hela frekvensspektrumet och för att demonstrera Sonos-högtalarnas djup och räckvidd”.

 där det nya ljudvarumärket spelas upp med klockrent ljud och du kan lyssna på kanaler i olika genrer med noga utvalt innehåll, egenproducerade program och tusentals radiostationer från hela världen.

Vilket sound betyder ”Sonos”? Philip Glass hade svaret.

Global Head of Editorial

Som Global Head of Music på Sonos väljer Brian Beck noggrant ut precis rätt låt eller artist för våra annonser, evenemang, färdiga spellistor med mera. Få reda på hur Brian håller sig a jour med den senaste musiken och läs om hans tre tips för att skapa riktigt bra spellistor.

Den som växte upp i Fairbanks i Alaska under tidigt 80-tal fick jobba extra hårt för att upptäcka ny musik. Och ännu hårdare för att leverera tidningar i minusgrader klockan fem på morgonen. För Brian Beck var det just den här extra ansträngningen som gav honom kraften att göra karriär inom musikbranschen – en karriärsom har inkluderat allt från radio och streaming till skivbolag, artistagenturer och så småningom hans nuvarande roll som Global Head of Music på Sonos.

Det var under de där mörka, iskalla morgnarna som Brians livslånga musikintresse tog sin början. ”Min mamma var tvungen att köra mig när jag skulle dela ut tidningarna eftersom det var kolsvart ute och minus fyrtio grader – alldeles för kallt för att cykla”, sa Brian. ”Vi brukade spela kassettband i bilen, antingen Beatles, Motown eller Zeppelin. Det var vår lilla ritual på söndagsmorgnarna.” Förutom mammas kassettband var Brians tillgång till musik begränsad till den lokala radiostationen och det som fanns på Music Land, den enda skivaffären i stan.

Åtminstone fram till augusti 1981. ”Det var när MTV kom som allting verkligen blev tillgängligt”, sa han. ”I Alaska är tv en jätteviktig del av livet. Jag var helt besatt av MTV.” Så småningom skulle han till och med jobba på MTV, men vägen dit gick via lokalradion.

En idealistisk början (eller hur man får tag på gratis cd-skivor)

”Jag hade egentligen inga planer på att jobba med musik”, sa Brian. När han gick på high school i Seattle var han tvungen att välja vilket jobb han skulle prova på under skolans karriärdag. ”Mitt band hade deltagit i en talangtävling tidigare samma år och efteråt hade en radiostation som sponsrade tävlingen gett oss en massa gratis cd-skivor. När det var dags att välja vad jag skulle göra på karriärdagen sa jag att jag ville jobba som dj därför att jag tänkte att jag kanske skulle få fler gratisskivor.” Valet att tillbringa dagen på Seattles radiostation KNDD 107.7 ledde till en praktikplats, som senare blev en heltidsanställning som presentatör och innehållsansvarig för musikprogram. ”Så visst”, minns han, ”det började med att jag ville använda karriärdagen till att få tag på gratis musik.”

När Brian hamnade på MTV var han ansvarig för att skapa spellistor med blandade musikstilar för nätverkets satsning på streamad musik. ”Det var då jag lärde mig hur viktigt det är att lägga ner tillräckligt med tid när man skapar spellistor”, sa han. Brian nöjde sig inte med att kombinera låtar bara för att de lite vagt passade ett visst tema, utan tog sig an spellistor för streaming med samma genomtänkta filosofi som han använde när han gjorde radioprogram.

Kampen mellan det konstnärliga uttrycket och kommersiella intressen genomsyrar hela musikbranschen. Som artistagent lärde sig Brian konsten att balansera de två, samtidigt som han lyckades med det allra viktigaste – att förbli artistens unika stil trogen. I sitt arbete med teamen för My Morning Jacket, The Head and the Heart och Preservation Hall Jazz Band (bland andra) skötte Brian marknadsföring, internetstrategier, produkter med mera. Och utan att han själv insåg det just då fick han den erfarenhet som han senare skulle behöva i sin roll på Sonos.

Brian har under sin karriär kunnat följa utvecklingen av musikkonsumtion – från kassettband och cd-skivor till mp3 och streaming. Och som del av den här utvecklingen har han sett att fokus har flyttats från kvalitet till bekvämlighet. ”Fantastiskt ljud har alltid varit viktigt för mig, men det var lite opraktiskt”, sa Brian. Det var inte förrän han skaffade sin första Sonos-högtalare, första generationens Play:5, som han äntligen hittade ett bekvämt sätt att njuta av fantastiskt ljud. ”Jag kommer ihåg att jag tänkte ’jäklar, det är ju hur enkelt som helst’”, sa han. Med ett förnyat intresse för klockrent ljud och bred erfarenhet inom musikbranschen började Brian jobba på Sonos i slutet av 2015 som Head of Artist Relations i USA.

Med ögon och öron öppna (för nya artister)

I sin nuvarande roll är Brian ansvarig för att hitta och säkra rätt artist eller låt för allt som har med musik att göra på Sonos. För att göra det bygger han nära relationer med teamen bakom artister som stämmer överens med Sonos värderingar och estetik – artister som Solange, Beastie Boys, Frank Ocean och Karen O, för att nämna några. ”Mitt jobb är att introducera fantastiska artister för Sonos i hopp om att de får en berikande upplevelse av produkten”, förklarade Brian. ”Så när det är dags för oss att välja musik för att förmedla ett budskap är det betydligt lättare att diskutera med teamet eftersom artisten redan använder Sonos och är väldigt förtjust i våra produkter”.

Under de senaste fyra åren har de här relationerna fortsatt att blomstra och har lett till ett sammanhängande soundtrack för uppmärksammade produktlanseringar, varumärkesinitiativ, produktsamarbeten och evenemang. Även om det kan låta som om Brian utför större delen av sitt jobb på egen hand säger han att det är helt avgörande att ingå i ett fantastiskt team. ”Det här är det bästa teamet jag någonsin har jobbat med och det gör mitt arbete till ett drömjobb”, sa han. ”Alla har olika bakgrund och tillför värdefulla, unika perspektiv. Det gör att allt vi producerar blir så bra det bara kan.”

För att välja ut de artister han vill jobba med måste Brian hela tiden hålla sig a jour med – och omsluten av – den senaste musiken. Sättet han gör det på har förändrats ganska rejält sedan tiden då han frekventerade Music Land-butiken i Alaska. ”Jag har i princip helt gått över till att streama”, sa han. ”Jag följer troligen mellan 50 och 70 spellistor med ny musik på alla tillgängliga streamingtjänster.” Men det är först då det verkliga arbetet börjar: ”Varje vecka lägger jag allt som låter intressant eller dyker upp på flera spellistor i en kanske-lista.” Han fyller sedan på listan med hjälp av sociala medier, artister och skivproducenter som han följer på Instagram och kompletterar det med enstaka besök i skivaffärer. Spellistan finslipas sedan flera gånger tills han har skapat en slutgiltig lista. Och det är den spellistan han använder när han blir tillfrågad om vilken musik som kan passa till en produktlansering eller ett nytt varumärkesinitiativ på Sonos.

När Brian inte navigerar den komplicerade musikbranschen blir han ibland ombedd att använda sina expertkunskaper för att sätta ihop officiella Sonos-spellistor. Hans metod för att skapa sådana spellistor är tidsödande, men ger resultat. (Du hittar några av våra favoriter nedan.) Här är Brians tre bästa tips på hur du skapar egna spellistor:

”Även om du tycker att du är välinformerad inom en viss genre, musikstil eller kategori är det en bra idé att använda internet för att gå mer på djupet. Läs olika onlineforum – världen är full av musiknördar som du kan lära dig något av med hjälp av information som de postar. Utforska andra spellistor – om jag håller på att sätta ihop en spellista med jazz är det högst troligt att The New Yorker har en spellista med populära jazzlåtar som jag kan använda som referens. Avslutningsvis kan du lyssna på olika artisters spellistor på streamingtjänster – de vet att andra artister och riktiga musikentusiaster håller koll på dem och bedömer dem, så det finns en chans att du hittar låtar här som inte är självklara eller välkända. Se dina efterforskningar som en möjlighet att vidga dina musikkunskaper”.

”Flödet är det viktigaste av allt. Hur du startar spellistan sätter tonen för resten av listan. Så om den börjar i riktigt snabb takt bör du troligen hålla samma höga energinivå genom hela listan. Men om du betraktar den som en resa, eller ett dj-set, kan du bygga upp energinivån gradvis. Försök sedan att integrera upp- och nedgångar, välbekanta ögonblick och sådant som överraskar. Och när du lägger till fler låtar ska du alltid fundera på hur väl de kommer att fungera tillsammans. Om en låt avslutas riktigt starkt och nästa börjar väldigt tyst kan det vara en bra idé att börja med den tystare.”

”När spellistan är klar lyssnar du på den många gånger, från början till slut. Ta sedan en paus och lyssna inte på den alls under en tid. Låt det gå en vecka eller så och lyssna sedan på den igen för att se om den fortfarande funkar. Varje gång du lyssnar bestämmer du vad som bör läggas till eller tas bort. Vissa låtar är inte lämpliga för spellistor. De kanske slutar på ett ljud som är en del av övergången till nästa låt. Eller innehåller de kanske ett interludium som låter som en del av ett röstmeddelande. Den här typen av låtar fungerar inte särskilt bra i flödet i en spellista. Kom ihåg att ta hänsyn till volymen också. Vissa låtar har väldigt låg volym. Om du har en spellista som är tänkt för en fest och går från en riktigt hög låt till en tyst så kommer inte flödet att fungera särskilt bra. Antingen kan du placera den tystare låten tidigare i spellistan eller ta bort den helt. Tanken är att spellistan ska skapa en viss stämning så du måste vara beredd på att ta bort låtar om de inte passar in i helheten.

Blev du inspirerad? Dela dina spellistor på sociala medier och tagga Sonos – vi vill gärna se vad du har skapat.

Skapa soundtrack till Sonos

Fotografi : Danny Clinch

Philip Glass öppnar porten till sitt brownstone-hus i East Village och leder in mig i hallen. Det är stökigt på ett mysigt, inbott sätt. Jag är tidig och uppmanas hänga av mig kappan och vänta en stund, medan han avslutar en tidigare syssla. Samtidigt som jag tar av mig de klädlager som har skyddat mig mot den ruggiga New York-eftermiddagen, tassar han in i ett annat rum. Det visar sig vara musikrummet, och där återgår han till att spela på sitt piano. Jag har stört Philip Glass – visserligen oavsiktligt – men känslan är ändå överväldigande. Han är trots allt en av vår tids viktigaste och mest inflytelserika amerikanska tonsättare, en mästare på modern klassisk musik med ”repetitiva strukturer” (han ogillar att tituleras ”minimalist”), och har mottagit ett oräkneligt antal priser och hedersutmärkelser.

Philip Glass' shelf of sheet music and a Play:3.

Glass har bott i huset sedan 1984, och det är i det välförsedda musikrummet – där en flygel och en synt trängs med bokhyllor som sträcker sig från golv till tak, notblad, konst och diverse souvenirer från öst – som han komponerar sin musik. Faktum är att det var just här som han komponerade det mesta av ”Symphony No. 11” som hade premiär i Carnegie Hall den 31 januari i år – på Glass åttionde födelsedag. En lyckosam slump skulle man kunna tro – men det var det ju såklart inte.

”Det var uppgjort”, säger Glass och småler. Samma leende dyker upp lite då och då under hela vårt samtal. ”Mina medarbetare ordnade så att Carnegie Hall-premiären hamnade på min födelsedag”. Med spelad irritation demonstrerar han vad han sa den gången: ”Jaha, så ni tycker att jag ska jobba på min födelsedag – vilken press”. Men det var faktiskt så att han ett tag tyckte att det var lite pressande: ”Jag blev tvungen att skriva om de sista 11 sidorna av symfonin efter första repetitionen. Jag tyckte inte att slutet var tillräckligt definitivt”. Men han bedömer ändå att premiären, som framfördes av Bruckner Orchestra Linz, under ledning av chefsdirigenten Dennis Russell (Glass partner sedan länge), var ganska lyckad. Publiken gillade det och mottagandet kändes äkta. ”De kändes inte som att publiken applåderade bara för att jag fyllde 80, du vet som när folk hejar på gamlingar som löptränar i parken. Då hejas det inte för att de springer särskilt bra – utan för att de fortfarande kan springa.”

“Jag började arbeta i butiken när jag var tolv. Man kan säga att mitt första jobb i musikvärlden gick ut på att ge musikrekommendationer till våra kunder, och för att kunna göra det var jag tvungen att ha koll på alla skivor som vi sålde.”

En stund senare, när han tänker tillbaka på vad han kände när symfonin var klar, så svarar han: ”Att komponera en symfoni och att lyssna på den är inte alls samma sak”. Och just den dikotomin genomsyrar hela vårt samtal. För en väletablerad tonsättare som Glass är skapandet och lyssnandet två processer som är sammanflätade och fristående på en och samma gång. Frågan lyder – hur förhåller man sig egentligen till den här dikotomin vid skapandet av ett så massivt verk som ”Eleventh”?

Glass började studera vid Baltimores prestigefulla Peabody Music School för pojkar redan vid åtta års ålder, men är ändå säker på att det var i pappans skivbutik som han lärde sig lyssna på riktigt: ”Jag började arbeta i butiken när jag var tolv. Man kan säga att mitt första jobb i musikvärlden gick ut på att ge musikrekommendationer till våra kunder, och för att kunna göra det var jag tvungen att ha koll på alla skivor som vi sålde. Om en kund ville köpa Beethovens tredje symfoni, till exempel, så kunde det låta ungefär såhär: ’Föredrar du en snabb eller långsam tolkning? Föredrar du en långsam så skulle jag rekommendera Bruno Walters, men gillar du en snabb borde du lyssna på Toscanini. Om du vill ha amerikansk version så har vi Leonard Bernsteins’. Jag var tvungen att lyssna på musiken som ett proffs, som du kanske förstår.”

Som professionell lyssnare var Glass medveten om att audiofilerna hade klivit in på marknaden. ”Vi visste vilka skivor som lät bra, och vilka som inte gjorde det, men när vi skulle ge rekommendationer till musikfantasterna krävdes en annan typ av detaljkunskap. Vi kunde säga något i stil med ’vi fick precis in en ny skiva med marschmusik – du anar inte hur bra bleckblåsinstrumentet låter’. Det var så vi sålde musik.”

Glass utvecklades som student och kreatör, först på University of Chicago och New Yorks Julliard School of Music, därefter i Paris, där han studerade hos den berömda tonsättaren och pedagogen Nadia Boulanger. 

 1967 återvände han till New York och grundade ’Philip Glass Ensemble’, för att kunna framföra sina egna kompositioner. ”Under den här tiden lyssnade jag knappt alls”, säger han.

Glass förmåga att direkt kunna översätta lästa noter till musik, och spela upp musiken i sitt huvud, gjorde att ha snabbt fick en förståelse för tonsättandet och dess former. ”Jag brukade låtsas att jag hängde med på föreläsningarna, men egentligen så satt jag samtidigt och studerade en Beethoven-kvartett”. Han säger att han kom ikapp och så småningom gick om sina lärare för att han ”kunde läsa snabbare”. Men han insåg också att det kunde vara problematiskt att visualisera ljud – att föreställa sig ljudet utan att faktiskt höra det. ”Hör vi det rätt? Skriver vi verkligen ner det vi vill höra?”. Han tycker att den största utmaningen med föreställd perfektion är att höra musiken i realtid: ”Det är väldigt svårt. Det slutar alltid med att du spelar stycket på pianot, och förutsatt att stycket är symfoniskt, så kommer återgivningen inte att bli helt sann. Förhållandet mellan linjär tid och notskrivande är ett evigt mysterium. Jag tror att alla tonsättare brottas med det här dilemmat någon gång i livet – du blir aldrig bättre – men du kanske lär dig några specialknep på vägen.”

Han berättar hur teknikutvecklingen har förändrat hans värld. Det är intressant att höra Glass – som nyligen installerade ett Sonos-system i hela huset – prata om digitala verktyg som ”tillgångar” när han komponerar nya symfonier.

”När jag jobbade med Dennis inför Carnegie Hall-premiären, och vi skulle gå igenom några övergångar, så använde vi oss av hans inspelningar från repetitionerna, som han hade på en digital spelare. Jag såg till att ljudupptagningen hamnade i min Dropbox, fick fram den på min mobil, och på så sätt kunde vi lyssna ’tillsammans’, och kunde säga ’vi kanske ska korta ner den här delen’. Nuförtiden så lyssnar jag ofta på olika ljudupptagningar i mitt musikrum. Det är väldigt praktiskt.”

Åldrandet har påverkat hörseln, men också vad han vill lyssna på. ”Perceptionsförmågan blir sämre och sämre med åren rent biologiskt”, säger han. ”Jag är åttio – vad mer kommer att hända liksom?”

”Att lyssna är ett jobb för mig. Det är klart att det är kul att lyssna, men jag gör det aldrig för nöjes skull. Om jag lyssnar på Anoushka Shankars nya album, till exempel, så gör jag det för att jag är nyfiken på att höra om bandet är bra. Är de samspelta? Skulle Ravi ha varit nöjd? Om jag lyssnar på en symfoniorkester så vill jag höra dirigenten, jag vill höra hur de låter”. Och så dyker det där leendet upp igen. ”Jag har alltid en dold agenda när jag lyssnar.”

Glass älskar sitt Sonos-system, men inte bara för musikens skull. ”I mitt sovrum lyssnar jag på nyheterna – jag har sparat alla mina favoritsstationer så att de är enkla att komma åt. Men att lyssna bara för nöjes skull…” Hans röst försvinner iväg. ”Jag föredrar egentligen ställen som inte spelar musik. Har du tänkt på att New Yorks Kina-krogar aldrig spelar musik?”

Philip Glass om konsten att lyssna och komponera vid 80

grayDarkest

Sonos Black Friday-erbjudande | Spara upp till 20%

Vilket sound betyder ”Sonos”? Philip Glass hade svaret.

Skapa soundtrack till Sonos

Philip Glass om konsten att lyssna och komponera vid 80

Hjälp

Hjälp

Erbjudanden

Erbjudanden

Om Sonos

Om Sonos

För företag

För företag

Kategorier

Kategorier

Produkter

Produkter

Vilket sound betyder ”Sonos”? Philip Glass hade svaret.

.css-10sffwj{display:-webkit-box;display:-webkit-flex;display:-ms-flexbox;display:flex;display:-webkit-inline-box;display:-webkit-inline-flex;display:-ms-inline-flexbox;display:inline-flex;-webkit-text-decoration:none;text-decoration:none;}Skapa soundtrack till Sonos

Philip Glass om konsten att lyssna och komponera vid 80

Hjälp

Hjälp

Erbjudanden

Erbjudanden

Om Sonos

Om Sonos

För företag

För företag

Kategorier

Kategorier

Produkter

Produkter

Skapa soundtrack till Sonos