Nybörjarguide

Vad är EQ (utjämning) för ljud och musik?

Person som kopplar av och lyssnar på en svart Five och Sub 4

Låter någonting lite ”fel” med dina hörlurar eller högtalare? Låter stränginstrumenten som klirrande bestick eller är basen så dominerande att det låter som om du lyssnar på musik under vattnet? Om svaret är ja kanske det inte är själva utrustningen som är problemet. Istället kanske det handlar om ett EQ-problem – något som enkelt kan åtgärdas genom att du justerar styrkan på utvalda frekvenser i ljudets källsignal.

Det kan underlätta att se EQ som en sorts volymkontroll, fast istället för att ändra den övergripande ljudvolymen så kan EQ finjustera utvalda frekvenser var för sig. Detta kan vara ett kraftfullt verktyg om du vill korrigera problem med grumligt eller skrikigt ljud, men EQ kan också användas på mer kreativa sätt och ge dig möjlighet att skapa den perfekta kombinationen av låga, medelhöga och höga toner för just ditt lyssnande.

Om du har stött på en ”EQ”- eller ”equalization”-inställning i någon av dina ljudappar kanske det har känts överväldigande med alla justeringar och reglage. Den goda nyheten är att det faktiskt är ganska enkelt. Med lite grundläggande kunskaper om frekvensområden och en känsla för vad som låter bra för dig kan du börja använda EQ för att förbättra din musikupplevelse.

Vad är utjämning (EQ)?

Ljudutjämning, eller EQ, är ett verktyg som ger dig möjlighet att justera volymen för utvalda frekvensområden inom ljudet. Det är som att ha separata volymrattar för den djupa basen, sången och instrumenten i mellanregistret samt de höga toner som tillsammans bildar ett ljudspår.

Så varför ska man använda EQ? Det är en bra fråga, särskilt med tanke på att de flesta ljudspår redan har EQ-justerats flera gånger innan de når dina öron – i mixnings- och masteringstadierna av inspelningen, men också i samband med att de konverteras till olika ljudfilstyper.

Det kan underlätta att tänka på att ljud är subjektivt. Du kanske helt enkelt föredrar musik med mer framträdande bas eller med klarare medelhöga och höga toner. Men det finns ytterligare några skäl att som lyssnare justera EQ-inställningarna.

Ett vanligt skäl är för att ta hänsyn till olika lyssningsmiljöer. De akustiska egenskaperna hos ett rum – utrymmet, möblerna, reflektioner mot väggarna, till och med väggmaterialen – kan alla påverka hur olika ljudfrekvenser låter. (Det är därför Sonos låter dig justera högtalarna efter rummet med hjälp av Trueplay.) Om din musik brukar låta grumlig eller skarp i vissa lyssningsmiljöer kan EQ hjälpa dig att ändra detta. Ett annat skäl att justera EQ är att optimera för olika aktiviteter eller medietyper. Lyssnar du på musik under ett träningspass? Du kanske vill framhäva basen för att höja energinivån. Har du svårt att uppfatta dialogen i en film trots att volymen är ganska hög? Prova att framhäva mittenfrekvenserna på ca 1–3 kHz, vilket kan få röster att höras tydligare. Sammantaget gäller att olika situationer kan gynnas av olika EQ-inställningar.

Person som placerar en skiva på en vinylspelare bredvid en vit Era 300
Svart Era 100 bredvid en vinylspelare på en möbel

Hur justerar jag EQ-inställningarna?

Du behöver verkligen inte vara någon ljudexpert för att justera EQ-inställningarna. De flesta apparna och streamingtjänsterna erbjuder numera EQ-justering som en del av sina uppspelningsinställningar, ofta under rubriker som ”uppspelning”, ”innehållsinställningar” eller ”ljudinställningar”.

De här EQ-inställningarna består ofta av enkla reglage eller knappar som du kan experimentera med för att finjustera hur ljudet låter. Många appar erbjuder färdiga inställningar med namn som ”basförstärkare” eller ”diskantreducerare” – slå bara på dem och se om du gillar resultatet.

Populära streamingtjänster som Spotify och Apple Music erbjuder ofta även genrespecifika förinställningar, så att du kan testa inställningar för ”jazz”, ”rock” eller ”klassisk musik” som är särskilt utformade för musiken du lyssnar mest på. Men tänk på att de här inställningarna inte alltid har precis rätt namn och att du kan föredra inställningen för ”klassisk musik” när du lyssnar på rap eller heavy metal.

Vi föreslår att du provar olika inställningar på en låt du redan känner till väl, eftersom det är lättare när du redan vet hur du vill att låten ska låta i dina öron.

Justera EQ-inställningarna på ditt Sonossystem

Det finns ett grundläggande problem med att justera EQ i en app eller streamingtjänst – de sparade inställningarna gäller bara den aktuella appen eller tjänsten. Därför är det bättre att justera EQ-inställningarna på systemnivå, så att musiken låter fantastiskt på alla plattformar du använder.

Med ett Sonossystem kan du justera EQ-inställningarna i fyra dimensioner: bas, diskant, balans och loudness. Här är en översikt över vad varje inställning gör:

  • Bas: Justerar ljud med lägre frekvens, som bas eller en bastrumma.
  • Diskant: Justerar ljud med högre frekvens, som en gitarr eller sång.
  • Balans: Justerar volymen i vänster eller höger ljudkanal. Det här
    alternativet är bara tillgängligt för rum där stereoljud kan spelas upp.
  • Loudness: Förstärker vissa frekvenser, däribland bas, när du lyssnar på låg
    volym. Den här inställningen är utformad för att kompensera för normala förändringar i
    hörselkänsligheten som uppstår när man lyssnar på ljud på låga volymer.

Dra bara reglagen för att göra justeringar. Dina inställningar sparas för alla högtalare, soundbars, hörlurar och andra komponenter i Sonossystemet. Du kan också skapa särskilda EQ-inställningar för enskilda rum i ett ljudsystem för flera rum, vilket ger dig möjlighet att justera ljudet efter olika lyssningsmiljöer.

Hur EQ påverkar olika frekvensområden

Trots att många appar gör det enkelt att justera EQ med minimal teknisk kunskap kan det vara bra att känna till vad en ”utjämnare” faktiskt gör för att förändra hur ljudet låter.

Som vi nämnde tidigare fungerar EQ i princip genom att höja eller sänka volymen på specifika frekvensområden hos musiken. Men vilka typer av ljud produceras av de aktuella frekvensområdena?

Rent allmänt kan vi dela in frekvensområden i tre band: lågt, medelhögt och högt. De här frekvensbanden mäts i hertz (Hz) eller antalet ljudvågscykler under en sekund. Om detta låter för tekniskt behöver du bara komma ihåg att lägre siffror innebär djupare toner och högre siffror betyder ljusare toner:

  • Låga frekvenser (20–200 Hz) är de mullrande basljuden som produceras av subwoofers. De kan ge en låt lite extra tryck, men alltför mycket bas kan få instrumenten att låta burkiga eller odefinierade.
  • Medelhöga frekvenser (200 Hz–4 kHz) är intervallet där sången och huvudinstrumenten oftast håller till. Om dina medelhöga frekvenser blir överröstade kan sången eller gitarrsolot försvinna lite i mixen och ljudet kan kännas lite enformigt.
  • Höga frekvenser (4–20 kHz), som även kallas diskant, kan låta skrikiga eller metalliska om de är överrepresenterade i en låt. Men det finns ingenting bättre än en klar virveltrumma eller ett cymbalslag för att få en låt att vakna till liv, så diskanten har definitivt en plats i mixen.

Vissa EQ-appar låter dig bara justera frekvensnivåer utifrån de här allmänna riktlinjerna medan andra kan låta dig justera smalare frekvensband så att du kan finjustera ljudet ännu mer. Parametriska equalizers låter dig till exempel justera pyttesmå aspekter av hela ljudkurvan snarare än att dela in kurvan i områden som kan justeras individuellt.

Oavsett vilken typ av utjämnare du använder så är det bra att känna till hur höjning eller sänkning av olika frekvenser kan påverka musikens övergripande ljudprofil.

Vilken EQ-inställning är bäst för musik?

Vid det här laget har du antagligen insett att det inte finns någon magisk EQ-inställning som är bäst för alla typer av musik. Den bästa EQ-inställningen för dig beror på både dina personliga preferenser och vilken typ av musik du oftast lyssnar på.

Vi rekommenderar att du testar olika nivåer för att se vad som fungerar för dig. Och tänk på att det inte alltid är intuitivt. Du kanske tror att ett EDM-spår kräver mer mullrande bas, men just det spåret kanske redan har mixats för att framhäva basen (och att framhäva den ytterligare kan få motsatt effekt).

Här är ytterligare några riktlinjer som kan hjälpa dig:

  • Hiphop och rap kan gynnas av att du förstärker basen kring 60–100 Hz för att lyfta fram bastrumman. Men prova även att stärka mellanregistret (kring 2–3 kHz) så att sången hamnar i centrum.
  • Rock och heavy metal låter ofta fylligare om du förstärker området kring 100–250 Hz, vilket framhäver de låga, morrande ljuden av gitarr och bas. En extra förstärkning runt 2–4 kHz kan väga upp allt detta morrande med lite bett.

Klassisk musik kräver vanligtvis försiktigare EQ-justeringar eller inga alls. Här bör eventuella justeringar handla mer om att forma ljudet efter ditt utrymme, eventuellt med en liten boost kring 10 kHz för att ge en ökad känsla av rymd.

Hitta det perfekta ljudet med Sonos

EQ-inställningar kan jämna ut musikens skarpare kanter och rentav lyfta fram delarna du gillar mest. Tyvärr finns det ingen EQ-inställning som kan kompensera för hörlurar eller högtalare av låg kvalitet. Istället för att frustrerat mixtra med nivåerna på ett undermåligt system kan det vara värt att uppgradera till ljudkomponenter som gör musiken rättvisa.

Här på Sonos har vi designat förstklassiga hörlurar, högtalare och soundbars som omdefinierar vad man kan göra med ljud. Oavsett om du tar med dig musiken när du är i farten med Sonos Ace eller njuter av en omslutande hemmabioupplevelse med Arc Ultra behöver du aldrig kompromissa med att uppnå det perfekta ljudet.

Om du vill ta din ljudupplevelse till en ny nivå får du gärna kontakta en Sonosexpert via telefon eller chatt.