greyLighter

redDarkest

Black Friday-erbjudande

Kampanjerbjudanden

Handla

Soundbars

Läs mer

Jämför högtalare

Jämför soundbars

Jämför subwoofers

Jämför bärbara högtalare

Så här fungerar Sonos

Radio

Support

Professional

Installerade lösningar

Utvecklarportal

Byten

Works with Sonos

My Account

Profil

Beställningar

System

Uppgradera

Erbjudanden

Prenumerationer

Beta

Forum

Logga ut

Mitt konto

Cart

Vi lyckades inte verifiera den angivna postadressen. Kontrollera att din postadress är korrekt så att postmeddelanden skickas till rätt plats.

Ett meddelande har skickats till din e-postadress. Använd länken i meddelandet för att verifiera din e-postadress!

Title

Learn more about product protection by Extend

Sonos-bloggen

Start new order?

Name

When you check out, you can ship products to different locations or send them all to one place. Add temporary location names to keep products organized in your cart.

Bekräfta att du vill återaktivera din Sonos HD-prenumeration

Återaktivera din prenumeration

Sonos är ett ledande amerikanskt företag inom ljudteknik som är mest känt för att ha gått i bräschen för trådlösa ljudsystem för flera rum, vilket gör det enkelt för lyssnarna att streama musik och annat innehåll i hela hemmet. Företaget fortsätter att utveckla genom att skapa trådlösa högtalare, hemmabiosystem, hörlurar, arkitektoniska komponenter och integrerade ljudlösningar för hemmet som förändrar hur människor lyssnar och relaterar till ljud från grunden.

En högtalarförstärkare är en elektronisk enhet som stärker en ljudsignal till en nivå som kan höras via högtalare eller hörlurar. Någon form av högtalarförstärkare måste finnas, oavsett om du spelar upp ljud från en vinylspelare, bärbar dator eller cd-spelare. Men det betyder inte nödvändigtvis att du behöver investera i en fristående förstärkare eftersom dagens högtalare ofta har en inbyggd förstärkare.

I den här guiden kommer vi att gå igenom grunderna inom högtalarförstärkning och hjälpa dig att avgöra om du behöver en förstärkare i ditt system.

För att förklara vilken roll en högtalarförstärkare har i ett hemmabiosystem börjar vi med ett exempel på hur en ljudsignal kan låta 

Om du spelar upp en vinylskiva utan att ansluta eller slå på dina högtalare kommer du att höra musiken svagt från själva vinylspelaren. Detta är ljudet av nålens vibration mot skivan medan den rör sig genom skårorna. Utan förstärkning kan ljudet vara ljust och svagt som en viskning. Innan du kan höra det som musik måste det konverteras till en elektrisk signal och bli högre. Mycket högre.

En högtalarförstärkare är enheten som 

 den här elektriska signalen så att du kan lyssna på den som musik från dina högtalare. Du kan betrakta förstärkaren som muskeln i ditt ljudsystem – den tar en svag signal från ljudenheten och pumpar upp den till en nivå som kan driva dina 

Högtalarförstärkarens huvuduppgift är alltså att öka ljudets volym. Men en förstärkare har även andra uppgifter. Den hjälper till att reglera hur mycket kraft som når högtalarna, så att påfrestningen inte blir för hög och leder till skador. En förstärkare kan dessutom forma ljudet på olika sätt, till exempel minska distorsionen eller justera ljudsignalens ton och frekvens efter dina önskemål (en process som kallas EQ).

En högtalarförstärkare tar en svag elektrisk signal från musikkällan – exempelvis en vinylspelare eller cd-spelare – och ökar dess 

. Amplitud är ett mått på ljudvågens styrka och ljudvågor med högre amplitud ger starkare ljud medan ljudvågor med lägre amplitud skapar tystare ljud.

När ljudsignalen har förstärkts skickar förstärkaren den till högtalarna. Den stärkta signalen skapar sedan vibrationer i högtalarelementet, som genererar ljudvågor som dina öron uppfattar som musik.

De flesta förstärkare har kontroller som kan användas för att finjustera ljudet och anpassa förstärkningen, alltså hur mycket ljudsignalen stärks innan den skickas till högtalarna. Mer förstärkning innebär högre volym, men för mycket förstärkning kan förvränga ljudkvaliteten och leda till någonting som kallas ”klippning”, där ljudvågens toppar och dalar kapas eftersom förstärkaren inte kan hantera ljudsignalens fulla bredd. Detta kan inte bara låta otrevligt utan även skada högtalarna genom att tvinga dem att överskrida sin maxkapacitet.

Som tur är har de flesta kvalitetsförstärkare inbyggda skydd som förhindrar att skada uppstår på grund av för stor förstärkning. De här förstärkarna kan begränsa hur mycket kraft som skickas till högtalarna för att undvika problem som överhettning och skador på högtalarelementet.

Någonting som är viktigt att understryka här är att en förstärkare behöver elektricitet för att fungera, oavsett vilken typ det handlar om, så den måste antingen anslutas till ett eluttag eller drivas med ett batteri.

När behöver man en högtalarförstärkare?

man alltid måste ha någon typ av förstärkare

 för att kunna lyssna på musik eller titta på film med ett 

. Men om du tittar efter förstärkaren i ditt ljudsystem och inte hittar den kan det finnas goda skäl till detta.

Trots att det alltid måste finnas en förstärkare så måste den inte nödvändigtvis vara en 

 komponent. De flesta Sonoshögtalare har till exempel en inbyggd förstärkare så att de kan börja spela upp ljud direkt efter uppackningen. Dessa kallas 

, eller strömförsörjda högtalare, eftersom de aktivt genererar sin egen kraft och inte behöver någon fristående förstärkare.

Högtalare utan inbyggd förstärkare kallas normalt för passiva högtalare. Den här typen av högtalare används ofta i 

, där högtalarna är diskret installerade i väggar eller tak. Passiva högtalare kräver kraft från en extern förstärkare, som vår Wi-Fi-aktiverade 

 beror mestadels på hur ditt ljudsystem ser ut och hur villig du är att koppla dina högtalare till en extern förstärkare. Ett 

 med tak- eller vägghögtalare behöver troligtvis en fristående förstärkare. Men du kan även uppnå otroligt verklighetstroget surroundljud med till exempel två Sonos 

, som var och en har sex digitala klass D-förstärkare som driver ljudupplevelsen.

Om du vill ha arkitektoniska högtalare eller utomhushögtalare i ditt ljudsystem hemma behöver du en förstärkare av hög kvalitet som kan leverera tillräckligt mycket kraft för att du ska kunna lyssna i flera rum. Det är här 

 kommer in. Med 125 watt per kanal har den mer än nog kraft för att producera klart, oförvrängt ljud även vid höga volymer. Oavsett om du vill skapa ett 

 eller ett smart hem med smidig styrning så är Amp den enda förstärkaren du någonsin kommer att behöva.

Vad är en högtalarförstärkare (och behöver man en sådan)?

Högupplöst ljud är ett begrepp du kommer att stöta på ganska ofta när du jämför olika högtalare eller ljudformat. Som du troligen har gissat handlar det om ljud av hög kvalitet. Men hög jämfört med 

Vi börjar med några referenspunkter. Högupplöst ljud låter bättre än ljud av MP3-kvalitet. Det låter till och med bättre än ljud av normal cd-kvalitet, som en gång ansågs tillräckligt bra för att fånga alla ljudkomponenter som kan uppfattas av det mänskliga örat. Numera vet vi att många människor kan uppfatta ännu mindre skillnader i kvaliteten än vad cd-skivor kan återge, vilket osökt leder oss till en fungerande definition av högupplöst ljud.

Enkelt uttryckt gäller följande: om ett digitalt ljudspår lyckas 

överskrida kvaliteten hos ett normalt cd-spår

 så klassas det som högupplöst ljud. ”Kvalitet” kan kännas som ett subjektivt begrepp, men vi kan bedöma kvaliteten hos ett ljudspår med två objektiva mått – bitdjup (som mäts i ”bits” eller bitar) och samplingsfrekvens (som mäts i kilohertz eller ”kHz”).

Högupplöst ljud definieras vanligtvis som ljud som fångar mer av originalspårets subtila nyanser och detaljer än vad som är möjligt med normal cd-kvalitet. I praktiska termer innebär detta en mer omslutande musikupplevelse med större detaljrikedom och klarhet. I tekniska termer innebär det 

 – högre än den normala cd-kvaliteten som är 16 bitar och 44,1 kHz.

Du kanske tänker att detta bara är siffror. Men det är viktigt att du förstår dig på bitdjup och samplingsfrekvens om du vill ha bästa möjliga lyssningsupplevelse.

Bitdjup och samplingsfrekvens: de viktigaste faktorerna för ljudkvaliteten

När vi pratar om ljudkvalitet menar vi egentligen hur fullständigt och exakt ett ljudspår fångar ljudet av en liveinspelning. Ju bättre kvalitet, desto mer känns det som om du faktiskt befinner dig i rummet när låten spelas live.

 vill de normalt fånga så mycket av det dynamiska omfånget och frekvenssvaret som möjligt. Det 

 är skillnaden mellan det tystaste och mest högljudda ljudet som en inspelning kan återge. 

 mäter hur väl ett ljudspår kan återge frekvenser från den djupaste basen till den högsta diskanten.

De två faktorerna motsvaras av varsitt specifikt mått: bitdjup respektive samplingsfrekvens.

 beskriver hur många pyttesmå bitar av information (dvs ”bitar”) som ingår i varje ögonblicksbild av en ljudvåg. Ju högre bitdjup, desto större dynamiskt omfång har ljudet – med andra ord, desto lättare blir det att uppfatta de mest högljudda och tystaste tonerna.

 anger hur många ögonblicksbilder (”samplingar”) som tas av den ursprungliga ljudvågen. Ju högre samplingsfrekvens, desto fler av originalinspelningens detaljer fångas av spåret. Högre samplingsfrekvenser fångar och återger dessutom mer högfrekventa toner.

Som vi nämnde ovan har högupplösta ljudfiler normalt ett bitdjup på 24 bitar och en samplingsfrekvens på minst 48 kHz. Båda dessa är betydligt högre än normal cd-kvalitet, som har ett bitdjup på 16 bitar och en samplingsfrekvens på 44,1 kHz.

Bilden nedan visar hur en 24-bitars inspelning faktiskt fångar ett större dynamiskt ljudomfång. Du kan föreställa dig detta som att använda ett större fiskenät för att fånga mer fisk. Vi kommer till det snart.

Illustration av hur 16 bitar fångar hela ljudomfånget, medan 24 bitar fångar mer än så.

Vilka ljudfilstyper har stöd för högupplöst ljud?

om högupplöst ljud är så fantastiskt, varför har vi inte alltid lyssnat på det? 

Svaret handlar om teknik. Mer specifikt handlar det om vad olika ljudfilstyper har stöd för – och hur stora de behöver vara för att all ljudinformation ska få plats.

En av de viktigaste skillnaderna mellan olika ljudfilstyper har att göra med en process som kallas komprimering. Den här processen tar vågformen från originalinspelningen och krymper den till en storlek som är lättare att skicka och lagra.

Det finns två övergripande typer av komprimering:

, där en del av informationen som ingår i den ursprungliga ljudinspelningen går förlorad, vilket kan leda till en märkbar försämring av ljudkvaliteten.

, där all ljudinformation från originalinspelningen bibehålls samtidigt som filstorleken minskas. Det är den här typen av komprimering som används för högupplöst ljud.

Vissa typer av ljudfiler är okomprimerade och dessa bevarar också alla aspekter av originalinspelningen. Nackdelen är att de här filerna kan vara jättestora! Så historiskt sett har man gjort en avvägning mellan ljudkvalitet och lagring/lätthanterlighet. Detta börjar nu förändras i och med introduktionen av nya filformat som har stöd för losslesskomprimering.

För att göra det enklare att visualisera detta ska vi följa vad som händer med en låt som har spelats in i ett högupplöst format (24-bitars, 48 kHz) fram tills den når lyssnaren i form av en ljudfil:

Bild som visar bearbetningsprocessen för en låt, från studion till mastering (24-bitars och 16-bitars) samt komprimering (lossy och lossless) till streaming.

Som du ser skapas vanligtvis två versioner av originalinspelningen för distribuering: en i ett okomprimerat obearbetat ljudformat och en i ett normalt cd-format. Data från det okomprimerade formatet kan sedan användas för att skapa losslessformat som FLAC och ALAC, samt för lossyformat som MP3 och AAC.

Någonting annat du kanske lägger märke till i bilden ovan är att både högupplöst ljud och ljud av cd-kvalitet har markerats som ”lossless”. Ljud som kodas i cd-formatet betraktas faktiskt som lossless eftersom det representerar en precis och korrekt ögonblicksbild av den analoga vågformen. Trots att den kanske inte har samma dynamiska omfång eller frekvenssvar som en liveföreställning så komprimerar en cd-skiva inte informationen på ett sätt som förvränger eller tappar informationen från originalinspelningen.

 så är den springande punkten att högupplöst ljud inte bara handlar om huruvida information går förlorad i samband med komprimeringen. Istället handlar det specifikt om ljud som har högre bithastighet och samplingsfrekvenser än vad som kan uppnås med normal cd-kvalitet. Så ett spår med losslessljud 

Svaret är kort och gott: ja. Men alla kan inte höra skillnaden.

Kom ihåg att normal cd-kvalitet (16-bitars, 44,1 kHz) en gång ansågs täcka alla de frekvenser som människor kan uppfatta. Det har senare visat sig att vissa människor faktiskt kan höra frekvenser som ligger utanför dem som cd-skivor kan återge. För de här personerna kommer högupplöst ljud nästan garanterat att låta bättre. Men för människor med hörselskador eller vars hörsel har försämrats med tiden kanske det låter precis likadant som en cd-skiva eller rentav MP3-ljud.

Om du vill veta om du kan höra skillnaden är 

 en bra utgångspunkt. För att resultatet ska bli så rättvisande som möjligt behöver du lyssna på det i ett par kvalitetshörlurar som 

 eller via ett system med kapacitet för 

Så här kan du lyssna på högupplöst ljud

Fler och fler streamingtjänster börjar erbjuda losslessljud och högupplöst ljud. Amazon Music har till exempel många låtar med ultrahög definition, som de definierar som ”bättre än ljud av cd-kvalitet (upp till 24-bitars, 192 kHz)”. Filformatet ALAC från Apple Music kan också leverera högupplöst ljud på upp till 24 bitar/192 kHz, men du måste aktivera detta i inställningarna.

En äkta högupplöst ljudupplevelse kräver inte bara en viss streamingtjänst eller filtyp, utan även utrustning som har förmågan att återge originalinspelningarnas djup och detaljrikedom.

Du kan faktiskt streama losslessljud via Bluetooth med hörlurarna 

 – och det kommer garanterat att låta fantastiskt. Men för att uppspelningen av högupplöst ljud ska bli så exakt som möjligt behöver du ansluta till en Wi-Fi-aktiverad högtalare eller använda 3,5 mm-kabeln som medföljer Sonos Ace och ansluta hörlurarna till en ljudkälla.

Det är inte bara musik som blir bättre med högupplöst ljud. Ett 

 från Sonos ger högupplöst ljud för filmer och tv-program. En 

 som Arc Ultra har inte bara stöd för högupplöst ljud utan sprider dessutom ljudet överallt i rummet för att ge en mer omslutande upplevelse.

Allt eftersom kapaciteten hos streamingtjänster och filtyper förbättras så håller Sonos jämna steg med utvecklingen genom att erbjuda produkter som kan göra rättvisa åt högupplöst ljud. Du kan se vilka streamingtjänster som har stöd för uppspelning av högupplöst ljud (som Apple Music och Amazon Music) i vår hjälpartikel som är tillgänglig 

 innehåller flera premiumprodukter som kan spela upp högupplöst ljud, inklusive 

 erbjuder en förstklassig högupplöst ljudupplevelse, delvis tack vare 

 och deras förmåga att skapa en omslutande flerdimensionell ljudbild som erbjuder helt nya möjligheter för 

. Och våra högkvalitativa over-ear-hörlurar, Sonos Ace, kan anslutas med en 3,5 mm-kabel för att ge en helt privat högupplöst upplevelse. (Sonos Ace kan även uppnå losslesskvalitet via Bluetooth eller en USB-C-anslutning.)

Om du vill uppgradera ditt hemmasystem så att det kan spela upp högupplöst ljud får du gärna kontakta en Sonosexpert via 

Par som kopplar av i soffan med två vita Era 300-högtalare bakom sig

En nybörjarguide till högupplöst ljud

Trots att vissa lyssnare håller fast vid sina hyllor med vinylskivor och högar med cd-skivor så finns de flesta musikbibliotek numera i digitala format som är smidigare att lagra och enklare att komma åt i farten. Men det säger inte så mycket att bara beskriva ett ljudfilsformat som ”digitalt” eftersom detta kan betyda olika saker – och olika nivåer av ljudkvalitet. Faktum är att det finns många olika ljudfilsformat och alla är inte likvärdiga.

En av de viktigaste skillnaderna mellan olika ljudformat har att göra med en process som kallas 

. Som namnet antyder används komprimering för att göra filer mindre. Det är ett bra sätt att spara lagringsutrymme på en hårddisk, men det kan också påverka kvaliteten på den ursprungliga ljudinspelningen.

I princip minskar komprimeringsprocessen mängden data som ingår i ljudets vågform och mindre data kan leda till en märkbart lägre ljudkvalitet. Några av de ljudformat som genomgår den här typen av komprimering – så kallad 

 försämra ljudkvaliteten. Vissa nyare komprimeringsmetoder lyckas minska filstorleken samtidigt som de bevarar all ljudinformation från originalinspelningen – ljudfiler som genomgår den här typen av komprimering kallas 

Avslutningsvis finns det ljudfiler som inte genomgår komprimering alls. Dessa 

 ljudfiler är normalt betydligt större, men de slipper kvalitetsproblemen som vissa komprimerade format dras med.

För att sammanfatta så kan digitala ljudfiler vara 

. Vi kommer nu att titta närmare på varje typ och gå igenom några vanliga exempel.

Lossyljudfiler har komprimerats på ett sätt som innebär att en del av originalinspelningens kvalitet har gått förlorad. Det kanske låter konstigt att 

 skulle föredra en lossyfil framför en som innehåller samma detaljrikedom och komplexitet som en okomprimerad fil. Men lossyfiler tar normalt upp betydligt mindre bandbredd och lagringsutrymme och de är därmed en bra kompromiss för streamade musiktjänster.

Och innan du tänker att ”lossy” automatiskt betyder ”dålig kvalitet” bör du fundera på om dina öron ens uppfattar skillnaden. Många har svårt att höra skillnad på cd-kvalitet (16-bitars/44,1 kHz) och högre bithastigheter, som vissa losslessformat faktiskt lyckas uppnå. Om du ändå inte hör skillnaden kan det vara vettigt att välja en mindre filstorlek om detta är möjligt.

Med det sagt ska vi titta närmare på några olika typer av lossyljudfiler som du kan stöta på.

MP3-formatet blev otroligt populärt i början av 2000-talet. Vid den tidpunkten var det ett av de mest effektiva sätten att ta ett ljudspår från en cd-skiva och lagra det på en digital hårddisk eller en ”bränd” cd-skiva. MP3-formatet är betydligt mindre än ett okomprimerat ljudspår från en cd-skiva.

MP3-spelare var revolutionerande för sin tid och innebar ett enormt steg framåt för bärbart lyssnande, eftersom de lade grunden för tidiga digitala ljudspelare. Du kanske fortfarande har MP3-filer lagrade på en hårddisk, men formatet är lossy och vissa kan uppfatta skillnaden i kvalitet mellan MP3 och cd.

AAC står för ”Advanced Audio Coding” och är en annan kodningsstandard för lossyljud som används vid komprimering av ljudspår. AAC-formatet har inte lika hög kvalitet som 

 men är ett steg bättre än MP3 och ger högre kvalitet med ungefär samma filstorlek.

Trots att det inte är lika vanligt som MP3 så finns AAC-formatet överallt och du har troligen stött på det någon gång. Detta var formatet som musikbutiken iTunes föredrog och det är fortfarande tillgängligt på AAC-kompatibla enheter.

OGG är en mångsidig och allmänt tillgänglig komprimeringsteknik för multimedia. Du kanske har hört talas om Ogg/Vorbis, som är ett OGG-format som ofta används vid ljudkomprimering. Spotify använder ofta det här formatet när de streamar.

Trots att de klassas som lossy så har OGG-ljudfiler ganska bra ljudkvalitet. Både deras storlek och kvalitet är bättre än andra lossyformat och de används ofta för att streama ljud via internet.

WMA står för ”Windows Media Audio” – som namnet antyder är det ett egenutvecklat format från Microsoft. Trots att det ger något bättre kvalitet än MP3 så är lossyformatet WMA normalt inte kompatibelt med enheter som inte kommer från Microsoft och därmed inte särskilt användbart.

Person som sitter i en stol och lyssnar på en vit Era 300 på en möbel

 har komprimerats på ett sätt som i princip bevarar kvaliteten hos originalinspelningen. Med andra ord förlorar man ingen märkbar aspekt av ljudet under komprimeringen.

Men det är bra att känna till att ”lossless” inte är detsamma som okomprimerad. Ett losslesspår är fortfarande komprimerat, men en dataalgoritm används för att bevara originalinspelningens kvalitet. Losslesskvaliteten motsvarar normalt ca 16 bitar/44,1 kHz eller högre, vilket innebär att det låter minst lika bra som en cd-skiva.

Nedan hittar du några av de vanligaste typerna av losslessfiler.

FLAC står för ”Free Lossless Audio Codec”. En ”codec” kan beskrivas som en process som komprimerar och avkomprimerar digitala filer, så namnet säger i princip allt. Detta utvecklades som ett kostnadsfritt sätt att uppnå losslesskomprimering.

Många ljudfantaster ser FLAC som det bästa digitala ljudformatet eftersom det ger betydligt mindre filer än en okomprimerad ljudfil utan att märkbart offra någon del av ljudkvaliteten.

ALAC står för ”Apple Lossless Audio Codec”. Det utvecklades av Apple som en lossless efterföljare till AAC. Företaget erbjuder för närvarande hela sin Apple Music-katalog i ALAC-upplösningar från cd-kvalitet till högre.

Det finns faktiskt ett losslessalternativ till lossyformatet Windows Media Audio som nämndes ovan. Det är inte lika vanligt som FLAC eller Apples ALAC och sticker varken ut vad gäller komprimeringseffektivitet eller ljudkvalitet. Trots detta erbjuder WMA-formatet en losslessupplevelse (främst) för Microsoftanvändare.

Person som lyssnar på Sonos Ace-hörlurar i dämpad vit utomhus

Som namnet antyder genomgår okomprimerade ljudfiler inte någon form av komprimering. Det innebär att inga data går förlorade i en komprimeringsprocess och att alla aspekter av originalinspelningen bevaras.

Många ljudfantaster anser att okomprimerade filer är guldstandarden för digitalt ljud, men de här filtyperna har sina egna nackdelar. En av dessa är att de brukar vara ganska stora – om du sparar många okomprimerade filer lokalt kommer du troligen att behöva extra hårddiskutrymme. Den otympliga storleken innebär dessutom att det kan vara svårt att hitta verkligt okomprimerade filer på många streamingtjänster.

Vi tar en titt på tre av de vanligaste okomprimerade ljudformaten.

WAV (Waveform Audio File Format) är ett högupplöst ljudformat som används för att koda cd-ljuddata. Trots att WAV-filer rent tekniskt kan lagra komprimerad data så används de vanligtvis för okomprimerat ljud.

WAV-filer är kända för sin fantastiska ljudkvalitet, men också ökända för sin enorma storlek.

AIFF, eller ”Audio Interchange File Format”, liknar WAV på många sätt. (Faktum är att det utvecklades av Apple ungefär samtidigt som Microsoft och IBM utvecklade WAV-formatet.)

AIFF-ljudfiler är jämförbara med WAV-filer och båda är generellt kompatibla med både Microsoft- och Applesystem. Men AIFF är sällsynt och medför nackdelen med stora filstorlekar, så du kommer troligen inte att stöta på dem särskilt ofta.

DSD (Direct Stream Digital) är ett annat format som är populärt bland ljudfantaster. Dess syfte är att fånga den ursprungliga analoga vågformen på ett sätt som återskapar ljudet som produceras med en skivspelare av hög kvalitet. Även om det är populärt bland en del lyssnare så har DSD inte anammats mer allmänt och okomprimerade DSD-filer är helt enkelt för stora för att användas av internetberoende streamingapplikationer.

I slutändan kan ljudfilstypen du väljer bara ge ljud som är lika bra som utrustningen du spelar upp den på. Om du inte planerar att investera i ett hifi-system med kvalitetskomponenter kanske det inte spelar någon roll om du använder ljudfiler med MP3-, AAC- eller losslessformat.

 är lättare att åstadkomma än man kan tro. Med en förstklassig högtalare som 

 eller kapaciteten för rymligt ljud hos en soundbar som 

 ökar sannolikheten att du kan uppfatta skillnaderna mellan lossy- och losslesskvalitet.

Därefter beror ditt val av filformat mest på hur du lyssnar på musik. Om du mestadels streamar musik men vill ha bästa möjliga kvalitet bör du titta efter tjänster som erbjuder FLAC- och ALAC-kodning. Om du har gott om lagringsutrymme och mestadels spelar upp filer från ditt cd-bibliotek kanske WAV är ett bättre val.

Givetvis är det bra att verkligen fundera på hur viktig kvaliteten faktiskt är. Vissa är helt nöjda med lossyformat och ibland kan bekvämligheten med ett mindre filformat uppväga eventuella skillnader i ljudkvalitet.

Nu kanske du undrar vilka ljudformat som Sonos har stöd för. De 

 inkluderar många av de format som nämns i den här guiden. Detta omfattar losslessljud och okomprimerat ljud av hög kvalitet som kodats med FLAC och ALAC, med en maximal bithastighet som motsvarar cd-kvalitet eller högre.

Vit Five bredvid en vinylspelare i valnöt på en möbel

En nybörjarguide till ljudfilstyper (och vilka man bör välja)

Du kanske har lagt märke till att allt fler musikstreamingtjänster erbjuder ”losslessljud”. Allt eftersom tekniken förbättras har många av de här tjänsterna kunnat förbättra sina låtbibliotek genom att erbjuda stöd för mer högupplösta format. Detta är goda nyheter för de miljontals musikälskare som har anammat streamingtjänster som standardsättet att lyssna på musik. Men för att kunna dra nytta av den här förändringen är det bra att känna till vad losslessljud faktiskt är och om din favorittjänst faktiskt har stöd för detta.

Losslessljud kan vara ett förvirrande begrepp, särskilt i och med att många streamingtjänster nyligen har börjat erbjuda nivåer eller paket som skiljer mellan filformat som är ”lossy” respektive ”lossless”. Tanken är att losslessljud betyder högre kvalitet och detta är i allmänhet sant – men det underlättar att känna till 

 innan man rusar i väg och uppgraderar sitt ljudsystem.

Här kommer vi att definiera losslessljud och beskriva vad du behöver för att lyssna på det hemma.

Begreppet ”losslessljud” används för att beskriva komprimerade 

 som har kvar all ljudinformation från originalinspelningen. Detta är motsatsen till ”lossyljud” som används för att beskriva komprimerade ljudformat där en del av den ursprungliga ljudinformationen saknas.

Det är viktigt att förstå att både lossless- och lossyfiler genomgår en process som kallas komprimering och som går ut på att göra filen mindre så att den inte kräver lika mycket lagringsutrymme. Det finns definitivt fördelar med komprimering – det gör filerna enklare att lagra lokalt och innebär att de kräver mindre bandbredd för att streamas störningsfritt. Men komprimeringsprocessen kan leda till att en del ljudinformation går förlorad och vissa kan uppfatta detta som lägre ljudkvalitet.

För att förstå vad som har försvunnit från en ”lossyfil” behöver man känna till hur samplingsfrekvens och bitdjup fungerar. Tillsammans säger de här måtten någonting om kvaliteten på en digital ljudfil.

 Digitala ljudfiler tar ett visst antal ögonblicksbilder av en inspelnings ursprungliga ljudvåg och sammanfogar sedan dessa för att återskapa originalinspelningen. Ju fler ögonblicksbilder som tas, desto högre är samplingsfrekvensen – och ju högre samplingsfrekvens, desto bättre blir kvaliteten.

Det spelar också roll om varje ögonblicksbild fångar hela ljudvågen eller bara en del av den. Digitala inspelningar som fångar en högre andel av området mellan högljutt och tyst sägs ha ett större 

När man kombinerar en tillräckligt hög samplingsfrekvens med ett tillräckligt stort bitdjup får man en komprimerad digital återgivning som i princip inte går att skilja från originalinspelningen. Med andra ord får man ”losslessljud”. Men om komprimeringen väljer en lägre samplingsfrekvens och mindre bitdjup för att säkerställa en mindre filstorlek kan resultatet bli en ”lossyljudfil”.

Person som gör yoga framför en vit Beam under en tv-apparat

Losslessljud är redan tillgängligt från flera populära streamingtjänster. Apple Music annonserar till exempel en egenutvecklad komprimeringsteknik för losslessljud som kallas 

. Amazon Music-prenumeranter har också tillgång till losslessljud med två kvalitetsnivåer: 

Både Apple Music och Amazon Music definierar ”losslessljud” som minst cd-kvalitet (eller 16-bitars). Du kanske inte ser cd-skivor som den senaste tekniken, men standardkvaliteten på cd-ljud valdes ursprungligen för att vara tillräckligt hög för att det mänskliga örat inte skulle uppfatta skillnaden mellan cd-ljudet och originalinspelningen. 

 visar att vissa människor med övning kan höra bättre än så, men om du vill komma åt losslessljud så snabbt som möjligt är det bara att damma av din gamla cd-samling.

Är losslessljud bättre än vanligt ljud?

Svaret är kort och gott: ja. Losslessljud ger en bättre och fylligare ljudupplevelse än lossyljud, som har blivit ”standardljudet” tack vare framkomsten av streamingtjänster.

Men om du vill ha bästa möjliga ljudupplevelse finns det ingenting som slår en kvalitetshögtalare. Skillnaden mellan en Apple ALAC-fil och en Amazon Ultra HD-fil är ganska liten, men den inbyggda högtalaren i din mobiltelefon kan inte göra någon av dem rättvisa. För att verkligen dra nytta av losslessljud behöver du utrustning som kan hantera det.

Vad behöver jag för att lyssna på losslessljud?

Losslessljud är betydligt mer lättåtkomligt än tidigare och en högtalare eller ett par hörlurar av hög kvalitet bör vara allt du behöver. Eftersom losslessljud omfattar ett större frekvensområde än lossyljud behöver dina högtalare ha förmågan att hantera alla frekvenser som det mänskliga örat kan uppfatta (vanligtvis mellan 20 och 20 000 Hz).

Med Sonos produkter kan du till och med lyssna på losslessljud trådlöst. Våra 

Kan man spela upp losslessljud via Bluetooth?

Ja, men så har det inte alltid varit. Det är oerhört svårt att skicka ljuddata via Bluetooth utan åtminstone viss komprimering, så de flesta Bluetoothanslutna högtalare och hörlurar har inte stöd för losslessljud. Sonos Ace tillhör en ganska liten grupp hörlurar som kan spela upp losslessljud via en Bluetoothanslutning. På andra hörlurar och högtalare som 

 kan Bluetooth fortfarande ge imponerande klart ljud, men det är ändå bäst att ansluta via Wi-Fi för att ljudupplevelsen ska bli så bra som möjligt.

Person som vilar sig och lyssnar på Sonos Ace-hörlurar i dämpad vit utomhus

Du kanske har hört andra termer användas för att beskriva kvalitetsljud, men vad är sambandet mellan termer som ”hifi” eller ”rymligt ljud” och lossless? Vi tar en titt.

Eftersom ordet ”lossless” handlar specifikt om digital filkomprimering beskriver losslessljud normalt ljudformat som inte tappar någon del av originalsignalen i samband med komprimeringsprocessen. Man kan beskriva ett ljudkodningsformat som ALAC som ”lossless”, men man skulle inte använda termen för att beskriva till exempel en uppsättning premiumhögtalare.

 beskriver vanligtvis ett helt system eller en installation som kan återge ljudet från originalinspelningen väldigt exakt. Så ett hifi-system skulle innehålla högtalare, en 

Vad är en högtalarförstärkare (och behöver man en sådan)?

En nybörjarguide till högupplöst ljud

En nybörjarguide till ljudfilstyper (och vilka man bör välja)

Vad är losslessljud – och hur kan jag streama det hemma?

Vad är höjdkanaler för högtalare och hemmabio?

Så här uppfattar du dialogen tydligare när du tittar på tv-serier eller filmer

En nybörjarguide till rengöring av hörlurar

Vilken räckvidd har Bluetoothanslutningen på högtalare och hörlurar?

Hjälp

Hjälp

Erbjudanden

Erbjudanden

Om Sonos

Om Sonos

För företag

För företag

Kategorier

Kategorier

Produkter

Produkter

Vad är en högtalarförstärkare (och behöver man en sådan)?

.css-10sffwj{display:-webkit-box;display:-webkit-flex;display:-ms-flexbox;display:flex;display:-webkit-inline-box;display:-webkit-inline-flex;display:-ms-inline-flexbox;display:inline-flex;-webkit-text-decoration:none;text-decoration:none;}En nybörjarguide till högupplöst ljud

En nybörjarguide till ljudfilstyper (och vilka man bör välja)

Vad är losslessljud – och hur kan jag streama det hemma?

Vad är höjdkanaler för högtalare och hemmabio?

Så här uppfattar du dialogen tydligare när du tittar på tv-serier eller filmer

En nybörjarguide till rengöring av hörlurar

Vilken räckvidd har Bluetoothanslutningen på högtalare och hörlurar?

Hjälp

Hjälp

Erbjudanden

Erbjudanden

Om Sonos

Om Sonos

För företag

För företag

Kategorier

Kategorier

Produkter

Produkter

En nybörjarguide till högupplöst ljud